Förändringar i grundlagen

Idag sker de största förändringarna i grundlagen (info: en grundlag kan bara ändras om riksdagen röstar för det i två olika omröstningar, med ett val mellan. I våras gjordes en omröstning och den andra hålls alltså idag.) sedan 1974. Sju (S, V, Mp, M, Fp, Kd, C) av åtta riksdagspartier röstar allstå idag för en ändring av grundlagen. Den offentliga debatten om beslutet har i stort sett varit obefintlig, förmodligen på grund av att partierna kompromissat i frågorna och kommit fram till vad som är bäst tillsammans. Personligen måste jag säga att jag tycker det är lite tråkigt att debatten uteblivit, det är ju där de olika argumenten för och emot de olika frågorna verkligen tas upp och ämnena synas verkligen i kanterna ordentligt. Å andra sidan borde enigheten tyda på att beslutet accepteras från båda blocken och skapar ju en form av enighet i politiken vilket jag tycker är bra när det kommer till grundlagarna.

Så vad är det då som kommer att ändras vid årsskiftet? (Information hämtad från DN.se)

Medlemsskapet i EU skrivs in i grundlagen. Det var väl på tiden kan jag tycka. Vi har varit medlemmar i 15 år och det hade varit märkligt om inte det fanns med i grundlagen. Den kritik som utfärdats mot den här punkten kommer från SD, som är kritiska till EU och menar att det här beslutet gör det svårare för oss att gå ur EU.

Efter val ska alltid riksdagen rösta om vem som ska bli statsminister. Det sätter riksdagen i centrum, vilket ju borde vara en självklarhet i det här fallet, samt ger de folkvalda ombuden i riksdagen chansen att påverka valet. Det kan dock bli svårare att få stöd för en minoritetsregering, som i årets val.

Valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Det som är positivt för regeringen med det här beslutet är att de får en vecka extra att lägga fram en ny budget. Att det skulle göra någon större skillnad för väljarna tvivlar jag på.

Formuleringar om att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Moderaterna menar att det finns en bred samsyn om att detta är en bra förändring, mellan de sju partierna som röstar för den nya grundlagen. Gissningsvis räknar ni snabbt ut vilket parti som ger stark kritik åt den här förändringen i lagen. Det här beslutet försvagar svenskarnas status, enligt SD:s partiledare Åkesson.

Andra förändringar är att skyddet för personlig integritet stärks samt att lagar om diskriminering skrivs in som även ska innefatta barn. Just de här två har jag svårt att tro får någon större betydelse för samhället då de redan praktiseras i stor utsträckning, men visst är det bra att det finns med i grundlagen. Samerna för stärkt ställning som ett folk, personvalsspärren (i riksdagen) sänks från 8 till 5%, möjlighet att hålla extraval i kommuner och landsting införs och slutligen så höjs antalet kommuninvånare som måste skriva på namninsamling för folkomröstning från 5 till 10%.


Krisen inom Socialdemokraterna

Att Mona Sahlin nu meddelat sin avgång som partiledare för Socialdemokraterna var väl egentligen föga förvånande. Partiet har länge varit den dominerande rörelsen inom svensk politik, och Sahlin fick ta över precis när de borgerliga partierna gjort sitt bästa val på länge och därmed fått makten. Egentligen har Sahlin förmodligen fått stå ut med en del orättvis kritik på grund av bland annat Tobleronehistorien. Nu behöver själva politiken förnyas, precis som Moderaterna har gjort, för att nå fler väljare. Man kan inte direkt kalla Socialdemokraterna för Nya Socialdemokraterna i samma bemärkelse som Nya Moderaterna.

Så, en efterträdare till Sahlin. Vem blir det? Det spekuleras vilt i media och några namn som verkar vara aktuella är Thomas Bodström. Margot Wallström, Sven-Erik Österberg, Thomas Östros, Veronica Palm, Ulrica Messing och Pär Nuder. Både Wallström och Bodström har dock redan sagt att de inte tänker kandidera till rollen som partiledare. Detta kan ju vara ett problem för partiet eftersom båda två har stort stöd från väljarna i olika opinionsmätningar. Palm är väl lite av en outsider egentligen eftersom hon inte har speciellt stor erfarenhet - dels är hon väldigt ung, dels aldrig varit minister. Både Nuder och Östros har ofta fått kritik för sin bristande debattförmåga, vilket ju är en väldigt stor del i partiledarskapet.

Jag tror att Socialdemokraterna måste hitta en person som vågar driva politiken framåt med en ny, fräsch vision om hur det ska gå till. Att kunna peka med hela handen och säga "såhär vill jag ha det" i sann Göran Persson-anda bör nog också vara en egenskap.

Den nya regeringen

Vill ni veta hur den nya regeringen ser ut? Klaaart ni vill.
Här hittar ni den.
Inte några större förvåningar. Skulle väl vara finansmarknadsministerposten, som tillsätts av Peter Norman, som tidigare aldrig jobbat inom politiken. För övrigt var samtliga nya statsråd över 35 år gamla, och mer än hälften var över 45. Tål att reflekteras över. Erfarenhet är bra, men nog är väl lite nytt blod och fräscha idéer också det?

MP + Alliansen = ?

DN.se kan man läsa att sex av tio alliansväljare menar att Alliansen och Miljöpartiet ska införa ett samarbete för att bilda en majoritetsregering. Av Miljöpartiets väljare tyckte 45 procent att det skulle vara bra, vilket jag personligen tycker låter som en väldigt hög siffra. (I Aftonbladets/SIFOs undersökning röstade 53 procent av MPs väljare mot att ingå i ett samarbete med Alliansen. Vilka siffror som egentligen stämmer är svårt att veta, men i båda undersökningarna menade en majoritet av Miljöpartiets väljare att ett samarbete inte var bra.)

Dessutom är det ju oerhört oklart vad som skulle göra att MP faktiskt skulle inleda ett samarbete med Alliansen, vad skulle de få för fördelar? Vilka av deras frågor skulle Alliansen kompromissa med? Frågor som skulle vara extremt svåra att komma överens om skulle kunna vara kärnkraften. MP vill att all kärnkraft ska vara avvecklad inom 15 år, medan Regeringen fått Riksdagen att upphäva förbudet mot kärnkraft. MP vill dessutom minska arbetstiden samt återinföra friåret. Alliansen å andra sidan anser att fler måste arbeta för att Sverige ska klara ekonomin.

Gustav Fridolin (MP) har svårt för att se att ett samarbete mellan MP och Alliansen skulle påbörjas: "Det går emot varenda valaffisch som fortfarande hänger ute på stan. Vi kan inte se våra väljare i ögonen om vi inte försöker göra verklighet av den politiken." Jag tror att han har rätt i det han säger. Det blir svårt att övertyga människor som röstat på MP som röd/grönt, om att plötsligt gå över till det blåa blocket. De ligger alldeles för långt ifrån varandra i många frågor.

Vad tror ni, blir det ett samarbete mellan MP och Alliansen?

Uppdatering
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7856675.ab
MP blir alltså inte erbjudna några ministerposter av Alliansen, och avböjer samarbete. De menar dock att de skulle kunna samarbeta i ett par frågor, som asylfrågor och medborgarrättsliga frågor för att hindra SDs vågmästarroll.

Blått, rött eller någonstans i mitten?

Äntligen har vi börjat komma ifrån "min politiska åsikt är min största hemlighet och jag delar inte med mig av den till någon"-generationen. Årets val visade verkligen hur många människor som bekände färg offentligt. Facebook var väldigt populärt att sprida sin politiska åsikt på, kanske för att det oftast är mycket lättare att kunna stå till svars för sin åsikt om man kan fundera ett tag innan man måste svara. Man måste inte ens stå till svars eller hamna i djupa diskussioner om man inte vill. Det är kanske svårare om man står öga mot öga med personen ifråga och ska försvara sin ståndpunkt.

Jag tycker att det är fantastiskt bra att vi lever i ett land där man inte måste skylta med sin politiska åsikt, men samtidigt kan jag tycka det är synd att det länge nästan har varit tabu på att diskutera sin ställning vid valet. Min egen generation är väldigt öppen när det kommer till det här ämnet och de senaste veckorna har det ständigt pågått diskussioner på skolan, över nätet, på fredagsfikan, ja till och med på tjejmiddagar. Jag hoppas och tror att vi går mot en ny generation, där den politiska åsikten får vara hemlig men inte nödvändigtvis är det. Där vi bekänner färg, fast vi inte måste. Där vi diskuterar, har olika åsikter och lär oss något nytt av varandra.

RSS 2.0