hic et nunc - här och nu

Att Mona Sahlin nu meddelat sin avgång som partiledare för Socialdemokraterna var väl egentligen föga förvånande. Partiet har länge varit den dominerande rörelsen inom svensk politik, och Sahlin fick ta över precis när de borgerliga partierna gjort sitt bästa val på länge och därmed fått makten. Egentligen har Sahlin förmodligen fått stå ut med en del orättvis kritik på grund av bland annat Tobleronehistorien. Nu behöver själva politiken förnyas, precis som Moderaterna har gjort, för att nå fler väljare. Man kan inte direkt kalla Socialdemokraterna för Nya Socialdemokraterna i samma bemärkelse som Nya Moderaterna.

Så, en efterträdare till Sahlin. Vem blir det? Det spekuleras vilt i media och några namn som verkar vara aktuella är Thomas Bodström. Margot Wallström, Sven-Erik Österberg, Thomas Östros, Veronica Palm, Ulrica Messing och Pär Nuder. Både Wallström och Bodström har dock redan sagt att de inte tänker kandidera till rollen som partiledare. Detta kan ju vara ett problem för partiet eftersom båda två har stort stöd från väljarna i olika opinionsmätningar. Palm är väl lite av en outsider egentligen eftersom hon inte har speciellt stor erfarenhet - dels är hon väldigt ung, dels aldrig varit minister. Både Nuder och Östros har ofta fått kritik för sin bristande debattförmåga, vilket ju är en väldigt stor del i partiledarskapet.

Jag tror att Socialdemokraterna måste hitta en person som vågar driva politiken framåt med en ny, fräsch vision om hur det ska gå till. Att kunna peka med hela handen och säga "såhär vill jag ha det" i sann Göran Persson-anda bör nog också vara en egenskap.