hic et nunc - här och nu

När det kommer till kärnkraftsfrågan är jag lite kluven (hoho). Visst finns det en del nackdelar med det. Det mest uppenbara, en tjernobylrepris, känns väl mindre troligt men omöjligt är det ju inte. Det finns dock andra nackdelar som man kanske belyser mer, eftersom en sådan olycka känns ganska avlägsen. Att det skulle ge mer kunskap och information av kärnvapen och tillverkning av det tror jag ganska lite på. Vill man åt den typen av information så är jag övertygad om att man kan skaffa den ändå.

Att avfallet är radioaktivt i tiotusentals år är ju också faktiskt ganska problematiskt. Visst förvaras avfallet så säkert det bara går, men vi kan ju aldrig förutspå vad osm kommer att hända i framtiden. Kemisk upplösning eller mänskliga intrång i lagren är kanske inte så troligt, men man kan aldrig säga aldrig när det handlar om en såhär stor tidsperiod.

Den självklara fördelen med kärnkraften är ju att koldioxidutsläppet är väldigt litet. Vid själva kärnkraftsproduktionen släpps i stort sett ingen koldioxid ut, däremot en del när uranet bryts. Både uranet, och oljan som används vid brytningen, är ju dessutom ändliga resurser.

En del menar att forskningen av andra energikällor kommer att försämras om kärnkraftverken vi har idag fortsätter att användas och byggs om. Det tror jag inte riktigt på. Det finns så många motståndare till kärnkraften att det alltid kommer vara aktuellt att hitta nya alternativ. Jag tror på att använda kärnkraftverken vi har idag, men att samtidigt försöka hitta nya och bättre lösningar. Trots att kärnkraften kanske är ett miljösmart alternativ finns det en del nackdelar också, vissa totalt förödande.

Den norska kronprinsen, Haakon, öppnade miljökonferensen North European Energy Convention i Lilleström i tisdags. Samtidigt som Haakon stod och pratade om hur vi måste värna om miljön stod hans bil utanför byggnaden på tomgång i 90 minuter. Härligt.