hic et nunc - här och nu

Det går, och har gått, väldigt många hälsoprogram på TV den senaste tiden. Kom i form med Anna Anka, Biggest Loser och Du är vad du äter är bara tre program inom genren. Det som upprör mig mest är att väldigt många av deltagarna nästan blir förvånade över att se resultaten. Om man dricker en latte till frukost, käkar på McDonalds till lunch och drar ner en coca-cola tillsammans med en påsa chips till kvällsmat så är det inte ett jävla dugg konstigt att man både är fet och mår dåligt. Det borde varenda människa veta annars kan jag ju tycka att man är ganska korkad faktiskt. Man kan inte trycka i sig 5000 kalorier om dagen om man föredrar att ligga på soffan större delen av sin vakna tid, och samtidigt tro att man kan vara smal och må hur bra som helst. Det fungerar inte så. Förmodligen, eller förhoppningsvis kanske, så vet även deltagarna i de här programmen det.


Så varför blir deltagarna då så förvånade, och ibland till och med upprörda, över att se resultat på hur deras egna kroppar mår? Det kan omöjligt vara så att de är så dumma att de inte har förstått någonting förrän de medverkar i något av de här programmen. Hur länge kan man egentligen förneka sin egen hälsa? Ska det behövas en Anka eller en Skipper för att tala om för en att man inte mår bra? Skärpning.